onsdag 21 oktober 2015

Mer ner i jorden

Jag är lite förvånad själv över hur mycket saker (läs frön, mm) som jag petat ner i jord den sista tiden. Men nu har det blivit ännu lite mer. Den här fina vitlöken till exempel.

Vitlök, troligen Thermidrome
Den har jag bytt mig till genom Facebook-gruppen Trädgård-bytes/skänkes mot porto. Vitlöken ska vara hemmaodlad, troligen av sorten Thermidrome, och jag bytte mot min överblivna Casablanca som jag satte tidigare.

Jag har också sått Svavelpion, Paeonia mlokosewitschii.
Svavelpion (Bild från Traderaannonsen)

Svavelpion har jag velat ha sedan jag såg denna bild på en frökapsel på bloggen Glädjekällan.

Urläcker frökapsel från Svavelpion ( Från bloggen Glädjekällan)

Av vad jag förstått är det inte helt enkelt att få svavelpionen att växa och trivas, men jag ska göra mitt bästa. Nu står en liten kruka med två fröer tillsammans med mina sådda lönnar, samt en planterad ek och två lönnar varav två kommer från skogen och en från vår egen trädgård.

Lönnar, ek och svavelpion


10 kommentarer:

  1. Oj, det var en rejäl vitlök. På bilden ser det nästan ut som ett kålhuvud. Jag har i år planterat en stor sorts vitlök (inte din sort), som jag hoppas mycket på. Dessutom Elefantlök (som är mer släkt med purjo än vitlök).
    Vad spännande FB-sida. Jag är ju inte med där, så jag får försöka få tag på frön på annat sätt. / Britt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var en rätt bamsig vitlök med stora klyftor, men definitivt inte stort som ett kålhuvud! hahaha
      Roligt med olika sorters vitlök! Det är ju aldrig något jag tänkt på i affären. Där köper man ju bara den sorten som finns utan någon eftertanke.
      Elefantlök låter ju också spännande! Lök överhuvudtaget är ju något i alla fall vi äter mycket av och är kul att odla just därför. Men jag har inte satt några än. Eller gör man det till våren?
      Är du inte med på FB alls? För det finns många olika trädgårdsgrupper, och det är ett stort flöde, så man får nästan begränsa sig. Men det har hittills bara varit att söka sig in. Godkännande brukar komma fort.
      Vad söker du för spännande?

      Radera
  2. När jag började blogga tyckte jag det var fullt tillräckligt. Min man är med på FB, så jag kan ju tjuvläsa litet. Fast jag känner att det räcker.
    Just nu är det inget jag söker. Det finns också länkar med tygintresserade, så visst kunde jag varit med. För jag vill inte använda makens FB på det sättet.
    På Madeira tog jag också frön från Kapokträd, fast det visste jag inte då. Jag har nu två träd och det ena är högre än jag är. Kapokträden växte i en "park" eller vid ett litet torg. Marken var full av luddiga bollar, som var frön. Kapok är något man stoppade dynor med förr. / Britt

    SvaraRadera
    Svar
    1. FB kan helt klart ta mycket tid. Som, för mig nyfunna, Pinterest. Toppen för att hitta och spara idéer och annat, men man fastnar i tittande på bilder som aldrig tar slut....
      Kapokträdet minns jag inte att jag sett, och det borde ju gjort lite intryck utifrån de bilder jag sökte fram. Häftigt att ha ett sånt växande hemma!
      De stora Monstreraträden gjorde stort intryck på mig, storleksmässigt och att frukten är ätbar "banananas". =D

      Radera
  3. På något vis är det så otroligt roligt när man lyckats så något eget som sen tar sig, man känner sig väldigt tillfreds då! Jag hade gamla vita liljor som jag sådde från fröer från trädgården när vi bodde i Gbg, men dom dog ut den här sommaren och det känns inte bra! Jag hoppas du lyckas med dina sådder!
    Agneta kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar! =)
      Vad synd på dina liljor! Men det är bara att bryta ihop och plantera något nytt! Har du några nyheter på gång hos dig?

      Radera
  4. När jag fick tänka efter litet, kom jag på att jag sådde bananfrön, från köpta banaer på Madeira. Det var som små "stenar" i bananerna. Det som kom upp var rätt likt din vänstra kruka i förra inlägget. Kan du också ha sått bananfrön? Tyvärr tynade mina bort, precis som körsbären.
    Monsterabananer sålde de i saluhallen, fast det köpte jag aldrig./ Britt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, Britt, jag tror du kan ha rätt!! Det kan vara bananplantor. När jag googlade nu hittade jag fram till din bananplanta och tycker den var väldigt lik mina två! Jag vet att jag köpte lite fröer på marknaden, och drömmen då var en egen bananplanta, så banan kan absolut varit en av sorterna! Jag minns bara inte säkert. Så roligt att du kunde se likheten!!! Nu är jag jätteglad!!! =D
      Synd att dina tynade bort! Får se hur mina klarar sig...
      Jag har en portugisisk arbetskompis som berättat för mig om banananasen, så jag var sugen på att provsmaka. De smakade inte illa, men var inte så värst goda heller. Men jag vart oerhört förvånad när det visade sig vara en för mig vanlig krukväxt, som jag aldrig ens sett blomma.
      Roligt att bli påmind om dessa upplevelser igen!

      Radera
  5. Tack för fina kommentarer inne hos mig. Jag har varit dålig på att läsa andra bloggar och kommentera på sistone, men nu har jag börjat läsa "i fatt". Du har en så härligt jordnära (barnslig?) inställning till din/er trädgård. Missförstå mig inte, den känslan är så befriande. Jag gör mycket för första gången .... igen ... i min nya trädgård. Just i kväll blåser det som tusan, så i morr´n ska jag kratta löv och lägga i de pallkragar som jag har satt något i. Nytt är det att inte riktigt veta varifrån jag ska få all jord som jag behöver för att fylla mina odlingslådor, men det bekymret sparar jag till nästa år. Jag har ju varit bortskämd med att det fanns fri tillgång till jord och dessutom en gubbe+traktor som hämtade jorden åt mig. Det blir inte mycket till höstsådder för min del. Vitlöken har iaf kommit i jorden. Sen är det perenner för hela slanten; rabarber, lavendel, salvia, åbrodd och alla mina perenna blommor som jag grävt upp på Gården. Aklejafrön är de enda fröna jag har strött ut i perennrabatten. Några lökar har jag också fått ner. Troligen är det båda älg och rådjur här så det blir tyvärr inga tupanlökar satta. Kram från Eva Linnea

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte undra på att du inte har en massa tid över för bloggande! Du gör ju storverk med Evatorp! Det är jättehäftigt att följa!
      Och jag gick mig ett gott skratt, men du har absolut rätt! Jag gör just nu allt med barnslig förtjusning!!! Har ibland tänkt på hur jag skulle vilja dela upplevelserna med ett barnbarn. Förmodligen för att jag inte kunnat ge något liknande till mina egna barn som nu är stora och inte så intresserade - än i alla fall. Men jag kommer nog få vara barnsligt glad över mina åstadkommanden alldeles själv ett par år till åtminstone. Tills dess får maken (och ni bloggläsare) skratta och skaka på huvudet åt mig! =D
      Hur är det - att behöva/få chansen att göra saker för första gången...igen?? Mer kunskap och större säkerhet underlättar väl åtminstone?
      Jag har satt min vitlök runt jordgubbsplantorna för att skydda dem mot rådjur. Kan det inte funka lika bra bland tulpanerna =)

      Radera