Det inre fröet

Som jag nämnde i mitt förra inlägg, så började ett frö gro i mig under tiden jag var på Gröna Rehab. Ett par år har gått sedan dess och det där fröet har nu börjat ta form. När något nytt ska ta form behöver det plats. Gamla invanda mönster och förväntningar måste begränsas för att ge utrymme för nya tankar och önskningar om en annan livsstil, som börjat spira.

Trots att jag trivs bra med mitt arbete och mina arbetskamrater, så känner jag att resurserna vi har minskar, krav på produktion ökar, takten ökar, och därmed ökar stress samtidigt som återhämtning och reflektion bortprioriteras. Jag känner mina egna begränsningar tydligt, och jag ser mina kollegor må sämre, och fler blir sjuka av den sjuka arbetsmiljön. Jag vill heller inte längre lägga så mycket tid och energi på att resa till arbetsplatsen, utföra mina timmar, och sedan resa lika lång tid hem igen. Framför allt inte när min energi är så kraftigt begränsad. Så jag behöver jobba mindre och skapa möjligheter för att vara hemma mer. Men det är inte lätt att försöka bryta sig ut ur det ekorrhjul som samhället tvingar in oss i, där det enda viktiga tycks vara att producera så mycket som möjligt på kortast möjliga tid, tjäna pengar för att spendera på saker vi egentligen inte behöver.

Det känns skönt att jag beslutat mig för att sätta ner foten och inte längre fortsätta kämpa för att vara "duktig" och göra det som jag känner att samhället förväntar sig av mig. För på det viset kommer jag inte kunna bli frisk igen. Istället har jag upptäckt att jag behöver landa i det naturliga, följa naturens gång, ta tillvara det som naturen kan erbjuda mig.

Ja, bara att vistas i naturen, såsom att ta ett skogsbad, ger ju redan stora fördelar. Men jag vill ta det ett steg längre. Jag vill inte bara så frön i mitt inre utan även i min trädgård. Kan jag sedan få möjlighet att skörda det jag sått (gärna år efter år som med perenna växter i en skogsträdgård), tillaga det jag skördat och förbättra min hälsa genom nya bättre kostvanor så har jag ju kommit så otroligt långt, både på min väg mot bättre hälsa, men också på min väg att bli självhushållare. Det vore ju en dröm att kunna bli helt självförsörjande, men jag behöver inte ta ut svängarna fullt så mycket för att kunna förvänta mig förbättringar. Bara att ta ett litet steg och sedan i takt med att jag orkar mer kanske kunna öka graden av självhushållning skulle vara en stor vinst - för mig själv och för miljön!

Senaste tiden har jag främst fått inspiration från följande böcker.

 

Önskningar och idéer har jag i massor! Men som vanligt är det på ett abstrakt stadium helt utan direkta planer. Men redan till våren hoppas jag ändå kunna ta hjälp av en liten skock hönor för att bereda marken för den kommande odlingen. Då får vi dessutom både egenproducerade ägg och kött som tillägg till den tänkta växtbaserade kosten.